Nu är det retorik som gäller, ett intressant ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Kvällen har åtgått till planering av morgondagens lektioner. Största delen av kvällen har jag varit hänförd av dessa bevingade ord – sagda av människor som levde för länge sedan. Sagda av människor med drömmar om en bättre framtid. Sagda av människor som varit beredda att betala förverkligandet av sina drömmar med blod, svett och tårar. Sagda av människor vars drömmar fört dem rakt in i brinnande strider och där på slagfälten har de tvingats att prioritera sina drömmar. Drömmar vars innehåll de redan visualiserat, tydligt nog för att skapa en bättre, jämlikare och tryggare framtid att leva i. Drömmar som visualiserats och blivit till verklighet när striden utkämpats och utfallet är seger. Beakta då, att somliga säger att problemet inte är de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad. Beakta då att de i nästa andetag utbrister – ur led är tiden, O ve, att vara den som är född att ställa allt till rätta igen. När många som bär en värja fruktar den som har en gåspenna i handen där de bevingade orden sprider sig likt ringar på vattenytan…

Att förverkliga en dröm, betala med blod, svett och tårar är som att resa med bevingade ord baserade på vetenskapliga underlag i en värld som är början på en tid, där slutet nyss har börjat och början inte är slutet på en helt ny era.. där livet tar en ny vändning i skenet av ugglornas dova hoande…