Introducerade ämnet retorik för elever på en svensklektion idag. Ett av citaten som fanns i min PPpresentation innehöll ett citat av en känd retoriker med namnet Martin Luther King, ” Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad”. Lektionen gick bra och allt var frid och fröjd,

tills jag skulle hålla en lektion i bild, där problemet är att det lilla material som finns att arbeta med är undermåligt .. det finns inte ens skisspennor. Det fanns kolpennor som trillade i bitar när eleverna skulle vässa dem. dessutom fanns inga ritpapper i A3 format, endast kopieringspapper (ni vet sådana där glansiga tunna papper). Hur motiverar man elever att inte tappa glöden när pennorna faller i bitar och blir till smuligt pulver som halkar runt på pappret? Hur motiverar man dem att kämpa för sina rättigheter till pennor som fungerar att teckna vettiga bilder med? Hur påverkar man ledningen till att förstå att elever som ges möjlighet att uttrycka sig i bild, utvecklas på ett positivt sätt som väcker deras nyfikenhet för andra ämnen genom det visuella?

Tyvärr kommer det att bli vanliga blyertspennor i fortsättningen om jag lyckas få tag i sådana, eller ska jag själv gå och köpa några skisspennor. Skisspennor är inte så rysligt dyra, men det är ju många elever i varje klass så det krävs många pennor. Och jag är ju “bara” lärarstudent, kan jag verkligen gå in till rektorn och ryta ifrån, sätta ner foten och förklara vad bildämnet handlar om och säga att detta är under all kritik? Eller ska jag agera med tystnad och finna mig i förutsättningarna……..Nej, det finns faktiskt gränser och alla barn förtjänar samma möjligheter och det anser jag att varje lärare, förälder och människa ska kämpa för. Om man ska kunna bedriva en undervisning så som det står i läroplanen att man ska göra måste det finnas en lägsta standard vad gäller material på skolorna. Nu är jag trött på det här och jag vill inte vara en sådan som tiger när materialet faller i bitar…